Kritikkritik (om prylrecensionens filosofi) (arkiv 2008)
Men den här gången kan vi inte låta bli. Vi råkade nämligen läsa en jämförelse mellan iPhone 3G och HTC Touch Diamond i septembernumret av svenska MacWorld (för övrigt en av våra absoluta favoritpryltidningar). Temat är ju intressant och aktuellt, eftersom båda mobilerna är ganska färska och Apples Jesuslur är den mest upphajpade mobilen på marknaden just nu.
Okej slutsats (, men...)
Först ett förtydligande: det är inte så att Apple-orienterade MacWorld automatiskt skulle höja iPhone till skyarna och automatiskt dissa Diamond. Duellen mellan de två är gjord i schysst anda – de två mobilerna jämförs i fråga om hur det är att ringa med dem, vilken som har bästa kameran, hur det är att skicka SMS och surfa på internet och dessutom görs en avslutande helhetsbedömning. Resultatet är, enligt MacWorld, oavgjort.
Så långt är allt väl – vi kan tro på att iPhonens unika gränssnitt och den smidiga hanteringen ger en användarupplevelse som förlåter många av lurens brister (en kort lista på dem, i fall ni undrar: men kan inte kopiera och klistra text, inte skicka filer med Bluetooth, inte spara filer som laddas ner på webben eller per e-post, inte vidarebefordra SMS, inte spela in video eller ringa videosamtal, kameran har inte autofokus – och så säljs den bara operatörslåst).
Underligt om SMS
Men enligt MacWorld vinner iPhone i segmentet ”Skicka SMS” och motiveringarna är följande (inklusive MacWorlds alla ursprungliga språk- och stavfel):
”I samma ögonblick som vi kommer in i det
nya sms vi ska skicka försvinner Diamonds snygga
TouchFlo gränssnitt all vägens värld (sic!) och vi är
tillbaka i gamla klassiska Windows Mobile. Rullister,
ikoner och ’ok’-knapp är så minimala att
inte ens en femåring skulle pricka rätt. Här blir det
penna fram. Nästa överraskning blir att två eller tre
bokstäver samsa på varje liten virtuellknapp och att
det dessutom finns T9, som funkar sådär – men
det är säkert en vanesak. Det är en ren plåga att
skriva något och frustrerade ger vi till sist upp och
ringer upp istället.”
Låt oss gå igenom det här steg för
steg:
”Windows Mobile-gränssnitt”: Ja, det stämmer. Däremot behöver man inte använda den lilla ”ok”-knappen uppe i högra hörnet. När SMS:et är klart klickar man på ”Send” nere till vänster, och den människa finns inte som har för stora tummar för att kunna träffa rätt där (”ok” behövs om man ångrar sig och inte vill skriva något SMS, men med tumnageln är det inget problem att träffa rätt där heller). Rullisterna behöver man inte heller använda, eftersom man kan röra sig i meddelandet med fyrvägsknappen (alltså klicka ovanför eller under scrollhjulet).
”Två eller tre bokstäver på varje liten virtuell knapp”: MacWorlds recensent har helt tydligt missat att det finns flera tangentbord att välja mellan. Det finns ett som ser ut som på vilken vanlig mobil som helst, alltså nio stora sifferknappar med samma bokstavsupplägg som på vilken fysisk knappsats som helst. Ett tangentbord kallas ”Compact Qwerty” och det är där vi hittar två till tre bokstäver per knapp – ett behändigt alternativ för den som vill ha bokstäverna ordnade enligt Qwerty-systemet, men som ändå vill ha lite större och fingervänligare knappar än på följande alternativ, ”Full Qwerty”, som väl är det tangentbord som mest påminner om iPhonens med en bokstav per knapp. Ja, och dessutom kan man använda Windows Mobiles eget lilla Qwerty-tangentbord, och där behöver man verkligen pekpennan. För att inte tala om att det går att skriva för hand direkt på skärmen! I de tre första tangentbordsalternativen har man hela tiden en snabbknapp som behändigt växlar mellan T9 och vanligt abc-läge. Så vitt vi vet har iPhone bara ett enda tangentbord, utan några valmöjligheter.
”T9 funkar sådär”: Enligt vår åsikt fungerar T9 varken bättre eller sämre än på någon annan telefon vi har använt. Och mobilen lär sig nya ord, så man kan använda alla sina favorittermer. De ord som mobilen föreslår visas i en lista och man kan okeja det genom att antingen peka direkt på ordet eller klicka sig fram till det med fyrvägsknappen och klicka på ”okej” (alltså mittknappen). iPhone visar förresten bara ett ordförslag i taget. Och om man nu ogillar T9 så är det ju bara att stänga av det!
Fattar ni? Får man inte känslan av att testaren inte riktigt har brytt sig om att kolla hur telefonen fungerar innan hon/har har skrivit recensionen? Är det inte lite som att recensera en teaterföreställning efter att bara ha läst programbladet?
Prylrecensionens filosofi
Prylrecensioner består av en blandning av vissa komponenter: a) prylens tekniska egenskaper, b) handhavandet, alltså reglerna för hur den ska användas (vilket styrs av operativsystem och användargränssnitt) och c) en emotionell komponent, som en del kallar för wow-faktor – känns det bra eller dåligt att titta på prylen, hålla i den, använda den? A, b, och c kan sedan sammanfattas i hur prisvärd grejen är – en dyr greja ska kunna mycket, men helst också vara lättanvänd, medan man ställer lägre krav på en billigare pryl. Proportionen mellan de olika komponenterna varierar beroende på vem det är som recenserar/testar, men i det här fallet har recensenten helt struntat i punkt b, verkar det som!
Mera fel!
Och det fortsätter: Recensenten konstaterar att det är en barnlek att komma igång med en iPhone och att synka data både mellan Mac och PC, men att ”(f)ör de som valt en Diamond och själva sitter med en Mac ser det värre ut. All mjukvara är för XP eller Vista. Att synkronisera dina kontakter eller kalendrar från din Mac till HTC Touch Diamond är nästintill helt omöjligt, det finns flera plugin som ska ordna det – men inget fungerar särskilt bra, dessutom kostar de pengar och det finns inte demoversioner.”
Hoppsan! Det är visserligen sant att man behöver tredjepartsprogram för att synka med Macen. just nu håller vi t.ex. på och testar Missing Sync, som i och för sig till en början är litet knökigt att komma igång med (recension kommer snart!), men när man väl har kommit över initialsvårigheterna fungerar det riktigt smidigt. Programmet kostar 39,95 dollar – och det finns en demoversion som man kan leka med i två veckor!
Dessutom misstänker vi att de flesta egentligen nöjer sig med att få över sina foton till datorn och kanske få in lite musik från datorn till telefonen. Och för sådana uppgifter klarar sig Macanvändare faktiskt riktigt bra med Bluetooth, helt utan några tilläggsprogram!
Stänga av, ja, men vad?
Sedan kritiserar recensenten också Diamonds ”tungrodda gränssnitt” och tycker att man helt ska stänga av TouchFlo – HTC:s eget fingervänliga gränssnitt som ligger som ett skal över Windows Mobile. Vilket ju är dumt och fånigt, eftersom all ”fingerfärdighet” då försvinner och man på allvar blir beroende av pekpennan. Det är sant att telefonen kan sega ihop, men den blir mycket, mycket bättre om man ändrar inställningarna, så att ett klick i stängningsrutan inte bara stänger det aktiva fönstret, utan också det tillhörande programmet, som annars ligger i bakgrunden och kräver processorkraft (vilket vi redan påpekade i vår recension av Diamond). Det här med sega menyer är f.ö. något som MacWorld också kritiserar i fråga om iPhone.
Missförstå oss inte, avsikten med det här inlägget är inte att hävda att HTC Touch Diamond är bättre än en Apple iPhone. De har båda sina nackdelar och sina fördelar. Men ska man jämföra två prylar på det här sättet måste man ju åtminstone börja med att ta reda på vad prylarna kan och hur de fungerar innan man kommer med svepande omdömen som bygger på ren okunskap. (Nu ska vi genast gardera oss lite: Ibland lånas prylar ut till recensenter med så kort lånetid att de helt enkelt inte hinner upptäcka alla finesser innan prylarna ska returneras, och sådana gånger kan det ju bli fel...)
Det där med ”intuitivitet”
Sedan kan man ju kritisera saker för att de inte fungerar exakt så som man är van från sina tidigare prylar. Så då kan det ju vara ”fel” att man t.ex. ska klicka på en liten triangel intill tangentbordssymbolen för att växla mellan olika tangentbord, eftersom ens tidigare lurar inte har fungerat på det sättet. I prylrecensioner hänvisar man ofta till hur ”intuitivt” det är att komma igång med användningen av prylen. Men folk förväxlar ofta ”intuitivitet” med ”så som det funkade förr” – för en som tidigare har använt en Sony Ericsson-mobil kanske det känns intuitivt att börja använda en helt ny SE-lur, när det i själva verket handlar om att man är van vid just det operativsystemet från sin förra lur. Intuitivitet betyder alltså inte att allt ska fungera på exakt samma sätt som i tidigare prylar, utan att det ska gå relativt lätt att lista ut hur man gör olika saker på en helt ny pryl! Det kräver lite nyfikenhet av användaren, att man t.ex. tar sig för att klicka på symboler på skärmen och bläddrar i menyer för att se vad som händer.
”Jag köper alltid mobiler av märket XX, för de är så lätta att använda”, hör man ofta sägas. Skulle den här vantolkningen av intuitivitet vara det som styr utvecklingen så skulle vi fortfarande ha telefoner med enradiga skärmar som kan visa en färg (grått) och som man bara kan använda till att ringa med...
Recensioner består av fakta – och eget tyckande. Om tyckandet är grundat på någon sorts fakta är det okej, likaså om recensenten ärligt medger att hon/han har fallit för en hög wow-faktor. Men att låtsas bygga en recension på fakta, när man egentligen har slarvat med att läsa in sig på produkten i fråga är slarvigt.
Till sist:
Sensmoralen i detta är: Bästa läsare, om du funderar på att skaffa en pryl ska du läsa så många test och recensioner som möjligt! För som vi ser här ovan är ingen ofelbar...
Länk till Mark/Space som gör
Missing Sync for Windows Mobile (för
Mac-användare)
(MacWorlds jämförelse har vi tyvärr inte hittat på
webben, bara i papperstidningen, nr. 7, september
2008.)
(Ursprungligen publicerad 22/09/08.)
