1. Formgivningen. Till det yttre är Lumia 800 en nästan identisk kopia av Nokias Meego-lur N9.
2. Operativsystemet. Har man sett en Windows Phone-mobil så har man sett dem alla. Microsoft håller mobiltillverkarna i hårda tyglar, de får knappt alls modifiera operativet.

Därmed inte sagt att det här är en dålig mobil.

Standardfotot på Prylbloggens glaspärlor. Bra färger, bra skärpa. 

Formgivningen berömde vi redan i vår recension av N9. Lumia 800 har fått en fysisk kameraknapp och blixten på baksidan har flyttats en aning, annars är de två modellerna lika. Vi har samma förtroendeingivande genomfärgade polykarbonat (= ingen färg som kan skavas av) och samma inbjudande design med mjuka former – också på skärmen, som är vagt rundad i kanterna och därför känns väldigt svepvänlig. I likhet med N9 använder Lumia förresten mikrosimkort och har inte plats för externt minneskort.

Kör med Nokia

I mjukvaran ser man några skillnader, jämfört med andra Windows Phone-mobiler: på startsidan ligger från början paneler som leder till de (än så länge) Nokiaspecifika apparna Nokia Kartor, Nokia Kör och Nokia Musik. Att få ett navigationssystem med på köpet när man skaffar sin mobil är ju definitivt ett plus, i all synnerhet som Nokias kartor kan laddas ner och sparas i mobilen, så man slipper höga datakostnader utomlands. Med Nokias kartlösning kan man, i motsats till Microsofts eget kartsystem, göra sökningar på båda de officiella språken, och så ska det ju vara. Däremot visas kördirektiv med finska gatunamn – ”Sväng till höger in på Hämeentie” är inte kul för den som letar efter Tavastgatan. Navigatorn har inte heller något fotgängarläge, men annars vill vi inte gnälla allt för mycket för en app som ökar mobilens värde med 50–70 euro (som separata navigationsappar på konkurrerande plattformer tenderar att kosta).

Nokia Musik är en app där man dels hittar musik som man köpt i appen eller överfört från datorn, dels en ”mixradio” – blandad musik i lite olika genrer. Mixradiokanalerna strömmas över nätet, men kan också laddas ner så man kan lyssna på dem offline. Gratis. Nackdelen är att man inte riktigt vet vilka låtar som ingår förrän man har lyssnat på dem alla och man kan inte hoppa över mer än sex låtar i timmen p.g.a. ”krångliga radiolicensieringsregler”, som det heter. Men gratis är ju alltid gott. Dessutom berättar appen vilka band som har spelningar i närheten under den närmaste tiden. En annan sak är sedan att det kan vara lite förvirrande med separata Nokia-musikappar och Microsoft-musikappar i samma mobil.

Hur operativsystemet Windows Phone fungerar i övrigt kan man läsa mera om t.ex. i vår recension av HTC Titan.

Under vår testperiod fungerade mobilen utan problem. Både mobilen och den utmärkta Amoled-skärmen reagerar snabbt och utan att bråka – även om skärmen med sina 3,7 tum känns lite liten (den är faktiskt 0,2 tum mindre än på N9, beroende på att touchknapparna Tillbaka, Hem och Sök tar upp lite utrymme längst ner på fronten). Basgrejer som att ringa, SMS:a, e-posta och hålla sig à jour med sina sociala nätverk fungerar bra och webbsurfande ganska bra, bara man kommer ihåg att Windows Phone inte stöder flash.

Utomhusvy. Ingen kromatisk aberration där de mörka grenarna möter
den ljusa himlen, men i full storlek ser man gengäld lite oskärpa i detaljerna. 

Ingen Swype

Att skriva går förhållandevis lätt, speciellt om man utnyttjar den inbyggda ordgissningsfunktionen (och hoppas att Microsoft med tiden fixar så att det blir lättare att skapa sammansatta ord). På tal om det: en del Nokiaanvändare har kanske vant sig med appen Swype, som gör att man kan skriva genom att glida med fingret från bokstav till bokstav istället för att dutta på dem, men något sådant finns inte här, för Microsoft tillåter inte sådana ingrepp i operativsystemet. Det finns en del separata skrivappar på Marketplace: idén är då att man skriver i appen och sedan kopierar in sin text i ett mejl eller meddelande, men de vi har testat är förfärligt buggiga. Och en varning: räksmörgåsproblemet, som vi talade om i testet av HTC Titan, finns kvar. Det gäller alltså en del externa appar, inte de inbyggda som SMS och e-post.

Ett minus måste vi ge för batteritiden: i viloläge, helt utan aktiv användning, töms batteriet på 1,5–2 dygn, det är inte bra. I aktiv användning gäller det att ladda åtminstone en gång per dag. I en del fall har korta batteritider berott på ett fel som Nokia åtgärdade med en mjukvaruuppdatering, men vår testmobil verkar inte höra till den gruppen – se t.ex. Digitoday. Lite störande är också att Nokia har lämnat bort den främre kameran, så videosamtal funkar inte. Mycket störande är att mobilen inte fungerar som WiFi-hotspot (man kan alltså inte utnyttja mobilens mobildataanslutning för att surfa trådlöst med datorn) – men med tanke på batteriets ringa uthållighet kanske det var ett övertänkt val från Nokias sida?

Interiör i rimligtvis helt okej ljus...

... men utsnittet i full storlek visar ett fult färgbrus.

Kameran hör inte till de bästa som Nokia har presterat och rent tekniskt sett är den sämre än i N9. En del recensenter har berömt dess förmåga att ta bilder i sämre ljus, men där håller vi inte med; man får lätt ett tydligt färgbrus i bilderna så fort det inte är utomhusdagsljus. Det kan eventuellt fixas om man dyker ner i menyerna och petar på de många inställningarna – men i ärlighetens namn: hur många börjar med att gå igenom scenval, vitbalans, exponering, ISO, område för ljusmätning, kontrast och mättnad innan man tar en bild med en mobilkamera? I goda ljusförhållanden får man däremot ganska detaljrika bilder med okej färger, även om man på en större skärm ser att detaljerna lätt blir lite suddiga. Den digitala zoomen (max 3x) avråder vi som vanligt från att använda: resultatet blir inte onödigt pixligt, men enligt vår erfarenhet nog suddigt. Lysdiodblixten fungerar bra, på kortare avstånd. Med ett långt tryck på kameraknappen kommer man direkt in i kameraappen, också om mobilen är i viloläge, det tycker vi att är bra.

Bra kan bli bättre

Trots de här invändningarna vill vi påpeka att Lumia är en trevlig mobil. Till utseendet skiljer den sig från mängden och hårdvaran är alldeles utmärkt. Windows Phone 7.5 är ett trevligt och lättanvänt operativsystem som börjar kännas ganska moget, även om det alltid finns rum för förbättringar (något av det vi kan vänta oss i Windows Phone 8 kan man läsa om på Mobil.se). Den som absolut vill bli av med sin gamla Symbianmobil, men ändå hålla fast vid Nokia kan lugnt satsa på den här mobilen – men de som har mera tålamod väntar kanske på den lite hottare Lumia 900, eller vad den sen heter när den kommer hit.

En sista bild: Så här långt räcker blixten i ett kolmörkt badrum.

Specifikationer: Se Nokias webb (på svenska)

Övrigt:

Menyspråk: svenska, finska, engelska, danska, norska, tyska, nederländska, spanska, franska, italienska, portugisiska, tjeckiska, polska, ryska, grekiska, ungerska, kinesiska, koreanska, japanska.
Skrivspråk: samma, plus filippinska, indonesiska, malajiska, turkiska, ukrainska.
Pris: Nokias rekommenderade pris: 529 €, medelpris enligt Hintaseuranta: 461,27 €

Andras åsikt:

”Framtiden uppdaterad” på Mobil.se

”Microsofts och Nokias fullträff i test” på IDG.se

”The first Windows Phone handset from the Finns arrives” på Techradar

”Nokia's vanguard Windows Phone has arrived” på The Verge

Idag berättade Nokia när Windows Phone-luren Lumia 800 ska komma ut i butik i Finland. Det blir den första februari. Förhandsbeställningar tas emot från och med idag. Pris i Nokias egna butiker: 529 €. Trots att den samlade finländska pressen applåderade när säljdatum utannonserades tycker vi att det är lite surt: mobilen har redan släppts i en del länder och i Sverige är säljstarten en hel vecka tidigare, den 23 januari. Dessutom har Nokia redan tillkännagivit en vassare uppföljare, Lumia 900 (se pressmeddelande här).

Men i alla fall: Prylbloggen har ett testexemplar och vi kommer att testa mobilen med sedvanlig frenesi. Stay tuned, som det heter.